Är man som fastighetsägare/bostadsrättsförening skyldig att installera postboxar?
Post- och telstyrelsens allmänna råd riktar sig endast till postoperatörer. Det finns ingen som helst skyldighet för hyresvärdar eller bostadsrättsföreningar att följa dessa. Lika lite som det fanns någon skyldighet att följa Socialstyrelsens allmänna råd om att äta sex till åtta brödskivor om dagen.

Vad tycker bostadsorganisationerna om postboxar?
Vi anser att posthantering är en affärsverksamhet som endast berör postoperatörerna och deras kunder och inte ägarna av de fastigheter där postmottagarna bor. Fastighetsägarna har inget ansvar för hur denna verksamhet bedrivs. Som bostadsorganisationer har vi inget att invända mot postboxar som sådana.

Har ni överklagat Post- och telestyrelsens allmänna råd om postboxar?
Post- och telestyrelsen har utfärdat allmänna råd. Ett allmänt råd från en myndighet väger normalt tungt, men är på intet sätt juridiskt tvingande. Myndighetsbeslut om allmänna råd går heller inte att överklaga. Någon möjlighet att få till stånd en juridisk prövning av de allmänna råden finns alltså inte. Vi är dock starkt kritiska mot hur Post- och telestyrelsen hanterat frågan och det avser främst tre punkter: - De allmänna råden utarbetades i dialog med postoperatörerna men utan dialog med bostadsorganisationerna, vilket borde ha varit ett naturligt agerande för att hitta en lösning som alla skulle kunna godta. - En statlig myndighet bör iaktta neutralitet mellan olika affärsintressen och inte ensidigt engagera sig för en aktörs ekonomiska intressen och motarbeta andra lika legitima intressen. - Man gör skillnad mellan boende i villa och i flerfamiljshus. När det gäller förändringar brevbäringen i villaområden (t.ex. lådsamlingar) gäller att "Postoperatören bör före förändringar i utdelningsservicen i sådana områ-den i god tid inhämta postmottagarnas samtycke." Någon motsvarande skrivning finns inte när det gäller flerbostadshus.

Vem ansvarar för brevbärarnas arbetsmiljö?
Det är självklart arbetsgivaren och ingen annan som har arbetsmiljöansvaret för sin egen personal. Forum för Fastighetsboxar har skickat ut brev till landets fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som innehåller direkt felaktig information. I brevet sägs att det är fastighetsägaren som ansvarar för postutdelarnas arbetsmiljö. Detta stämmer inte, utan det är arbetsgivaren - det vill säga postoperatören - som har ansvaret för sina anställdas arbetsmiljö. FFF har därför skickat ut en rättelse. Även Postens skyddsombud har gått ut med den felaktiga informationen till fastighetsägare.

Varför vill ni att postoperatörerna skall betala för postboxarna?
Införandet av postboxar har av Post- och Telstyrelsen motiverats med att "servicen skall kunna tillhandahållas på ett effektivt sätt… samt att brevbärarnas spring i trappor ger upphov till arbetsmiljöproblem" (promemoria från PTS 31 augusti 2005). För oss är det självklart att Posten AB, Bring CityMail och andra postoperatörer måste bekosta sina egna rationaliseringar. Så är det för alla företag. Det är helt orimligt att en affärsdrivande verksamhet skall bekosta en annan affärsdrivande verksamhets rationaliseringar. Ansvaret för att de anställda har en god arbetsmiljö ligger alltid på arbetsgivaren och kan inte skjutas över på någon annan.

Varför anser ni att postoperatörerna skall betala postboxarna när man inte betalar villaägarnas brevlådor?
Utgångspunkten är naturligtvis att fastighetsägaren måste tillhandahålla någon form av anordning för att postoperatörerna skall kunna dela ut post. I villaområden tillhandahåller fastighetsägaren en postlåda vid tomtgränsen. I alla flerfamiljshus som byggts de senaste 100 åren har lägenheternas tamburdörrar försetts med postinlägg. I praktiken har det hela tiden funnits en samsyn och ett samspel mellan berörda aktörer om hur detta skall fungera. Nu vill Post- och telestyrelsen att det i flerbostadshus skall installeras en helt ny typ av anordning - postboxar - för att öka postoperatörernas lönsamhet. PTS jämför detta med vad som gäller för villaägare och hushåll på landsbygden och framhåller att dessa själva fått betala för sin brevlåda. Denna liknelse saknar dock all relevans. Givetvis har boende i flerfamiljshus inte fått postinlägget i dörren gratis. Det ingick i byggkostnaden och belastar hyran eller avgiften. Lika orimligt som det vore att kräva att alla villaägare på egen bekostnad skall byta ut sina postlådor mot en ny typ av postlåda, lika orimligt är det att kräva att ägare av flerbostadshus ska göra det. På sikt kommer den 100-åriga traditionen att förändras i takt med att nya hus byggs och befintliga hus byggs om, men vill Posten AB och andra postoperatörer forcera denna utveckling så är det också rimligt att man står för kostnaderna.

Varför installerar ni postboxar när ni bygger nytt men inte i befintliga hus?
Det är självklart att det måste finnas anordningar för avlämning av post. Av tradition har också alla ägare av flerfamiljshus i Sverige tillhandahållit tamburdörrar med postinlägg. Denna tradition håller nu på att förändras. Vid nyproduktion installeras idag regelmässigt postboxar i fastigheternas entréer. I takt med att genomgripande ombyggnader görs av befintliga fastigheter är det naturligt att postboxar installeras när så är möjligt. Om Posten AB och andra postoperatörer vill forcera installationen av postboxar så att den sker tidigare än när fastigheten skall genomgå en större ombyggnad så måste man också stå för finansieringen. Postoperatörerna har dock hittills inte visat något intresse av att bidra till detta.

Vad kostar en postbox?
För tre år sedan beräknade Post- och telestyrelsen kostnaden till omkring 700 kr per postmottagare. Idag finns det boxar som är både dyrare och billigare. Kostnaden beror bland annat på anläggningens kvalitet, design och säkerhet. Utöver detta tillkommer inte sällan kostnader för de ingrepp som kan behöva göras i huset för att anläggningen skall få plats. Dessa kostnader varierar kraftigt, men kan bli betydligt högre än kostnaden för själva boxanläggningen.

Vad sparar Posten AB på att installera boxar?
Posten har inte offentligt redovisat några bedömningar av detta, utan endast muntligt framfört att det handlar om ca 120 miljoner kr per år.

Varför kan inte kostnaden för postboxarna tas ut på portot?
Eftersom det är en investering som sägs både öka lönsamheten och bidra till att brevbärarna bli friskare skulle den sannolikt finansiera sig själv för postoperatörerna. I den dialog vi har med postoperatörerna så förutsätter vi att samtliga postoperatörer skall medverka till finansieringen, vilket innebär att den blir konkurrensneutral och alltså inte träffar någon operatör mer än någon annan. Om postoperatörerna anser att en portohöjning krävs eller väljer att finansiera postboxarna på annat sätt har vi som bostadsorganisationer inte några synpunkter på.

Vad är det för skillnad mellan en postbox och en fastighetsbox?
I praktiken är det ingen skillnad. För oss som äger eller bor i ett flerfamiljhus är det en box som postoperatören lämnar post i - en postbox. För postoperatörerna är det en box som finns ute i en fastighet - en fastighetsbox.

Vem ansvarar för försändelserna som ligger i boxen?
När en postoperatör lämnat försändelserna i en postbox anses operatören ha fullgjort sitt ansvar. Vad som därefter händer med försändelserna är inte postoperatörens ansvar. Det är samma princip som alltid har gällt när en postoperatör lämnat posten i en (låst eller olåst) villabrevlåda.

Är postboxarna tillräckligt stora?
Enligt de riktlinjer som redovisas av Forum för fastighetsboxar skall i första hand liggande fack användas och de skall ha en bredd på minst 26 cm, ett djup på minst 37 cm samt en höjd på minst 10½ cm. Erfarenheterna visar att denna höjd ibland inte är tillräcklig om boxen fylls med mycket post och reklam, särskilt om det kommer tjockare försändelser eller då innehavaren är bortrest. Boxen kan då bli full och risken att post stjäls kan öka.

Är det säkert att ha posten i en postboxar, t.ex. när man reser bort?
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, certifierar postboxar med så kallad P-märkning. Säkerhetsmässigt indelas de i tre klasser; en obligatorisk grundklass, en frivillig kompletterande säkerhetsklass I, som innebär ett förstärkt säkerhetsskydd mot angrepp och en frivillig kompletterande klass II, som innebär ett ytterligare förstärkt säkerhetsskydd mot angrepp. Naturligtvis innebär säkerhetsklass II den högsta säkerheten och grundklassen den lägsta säkerheten. Oavsett säkerhetsklass som påverkas säkerheten också av mängden post och reklam i postboxen; ju fullare den är desto större risk att post stjäls. Man kan precis som nu beställa lagring av posten, vilket kostar 95 kronor för en vecka.

Är det inte bra med säkerhetsdörrar?
Naturligtvis kan det vara bra med säkerhetsdörrar till lägenheterna, men säkerheten ligger i dörrens konstruktion och inte i frånvaron av ett postinlägg. Det finns godkända säkerhetsdörrar både med och utan postinlägg.

Är det inte en fördel när det finns en låda för utgående post i boxanläggningen?
En sådan låda har funnits i äldre versioner av boxanläggningar, men enligt Posten kommer denna att tas bort. När boxanläggningar installeras idag finns aldrig någon låda för avgående post. Det beror på att postmarknaden är konkurrensutsatt och boxanläggningen skall vara tillgänglig för alla godkända postoperatörer.

Är inte problemet att brevbärarna bär ut så mycket reklam?
Det stämmer att reklamen står för en allt större del av postväskans tyngd och vi förstår att det finns miljöaspekter på detta. Allt fler hushåll tackar nej till reklam via NIX-registret eller genom klisterlappar på postinläggen. Sådana lappar förefaller bli ännu vanligare när hushållen i stället får tillgång till postboxar. Mycket talar för att marknadsföring i framtiden blir mer av "precisionsbomning" och mindre av "bombmattor", vilket kan leda till minskad postmängd. Som bostadsorganisationer avstår vi dock från att ha några som helst synpunkter på innehållet i de försändelser som boende i flerfamiljshus tar emot.

Hur fungerar det med postboxar för äldre människor som har svårt att gå i trappor?
I Post- och telestyrelsens allmänna råd framgår att vissa personer kan få posten utdelad i postinlägg även efter att postboxar installerats i huset. Detta gäller generellt alla som har fyllt 80 år eller som har som har ett sådant funktionshinder att det inte är möjligt att hämta posten i postboxen. I detta senare fall kan krävas att man lämnar ett läkarintyg eller motsvarande. Om någon i hushållet är under 80 år eller inte har ett sådant funktionshinder har man dock inte denna rättighet, utan det förutsätts då att denne hushållsmedlem hämtar posten. Hur dessa bestämmelser i praktiken kommer att tillämpas vet vi inte än, t.ex. om det kommer att göras skillnad beroende på om det finns hiss eller inte i trapphuset, vad som händer om boende av integritetsskäl inte vill lämna läkarintyg till postoperatörerna etc. För att posten ska kunna delas ut till dessa personer krävs att det finns ett postinlägg i tamburdörren eller en postlåda i anslutning till dörren.

Hur distribueras prenumererad morgontidning om postboxar installeras?
Tidningsutgivarna kommer tills vidare att låta dela ut morgontidningen i postinlägg i tamburdörren oavsett om postboxar installeras eller inte. För närvarande finns inga planer på att lämna morgontidningen i en postbox. I de fall tamburdörren saknar postinlägg förutsätts fastighetsägaren sätta upp en klämma eller hylla intill dörren där morgontidningen kan lämnas. Detta fungerar i normalfallet bra, men skapar problem om den boende är bortrest några dagar.

Bör inte Sverige anpassa sig till hur postutdelningen går till i andra EU-länder?
Postutdelning i postboxar är det huvudsakliga (men inte enda) utdelningssättet i flertalet EU-länder utom Sverige och Finland. På detta område inom posthanteringen finns dock inga EU-direktiv och därmed ingen skyldighet att anpassa sig till någon slags EU-standard. På detta område finns full frihet att forma riktlinjer och praxis på nationell nivå.

Vad är Forum För Fastighetsboxar?
Forum för fastighetsboxar är ett nätverk som drivs av Posten AB men som också inkluderar Bring CityMail, Fria postoperatörers förbund och den fackliga organisationen SEKO Posten. Nätverkets syfte är att genom information och påtryckningar förmå hyresvärdar och bostadsrättsföreningar att installera postboxar. Nätverket har också formulerat krav på utformningen av postboxar och ger råd om hur installation kan gå till.

Finns det några politiska beslut om postboxar?
Det finns inga politiska beslut om postboxar, frågan har inte varit föremål för beslut varken av regeringen eller av riksdagen. Det är naturligtvis en brist att en sådan viktig fråga som förändringar i den dagliga postgången för nästan halva befolkningen endast behandlats av en myndighet och ett par branschaktörer och inte alls av våra politiskt förtroendevalda. Det enda politiska beslut som finns på området är regeringens beslut från den 2 oktober 2008. Det innebar att man uppdrog åt Post- och telestyrelsen att snarast upphäva myndighetens allmänna råd om utdelning av post vid tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen, i den del som detta anger att postoperatörerna bör förmå fastighetsägare att installera fastighetsboxar och om så inte sker ha rätt att hänvisa postmottagarna att hämta post på ett utlämningsställe.

Finns det några möjligheter att lösa konflikten om postboxar?
Det hoppas vi. I Sverige har vi en tradition att förhandla om saker som vi inte är överens om - och normalt brukar man också nå fram till en lösning som är acceptabel för alla inblandade. Vi har bjudit in Posten AB till en diskussion om hur en samförståndsuppgörelse skulle kunna se ut. Ett alternativ som vi föreslagit är att fastighetsägaren träffar avtal med de postoperatörer som så önskar och som har tillstånd enligt postlagen att bedriva postverksamhet, att mot ersättning genom centralnyckel ha tillgång till boxanläggningen. Avtalstiden kan till exempel bestämmas till 10 år. Detta är alltså en affärsmässig konstruktion utan något krav på bidrag från postoperatörerna. På grundval av en sådan konstruktion skulle lokala överenskommelser kunna träffas mellan fastighetsägare och postoperatörer.